Tue Mantoni: Den gamla mannen ombord

”Uppriktigt sagt. Det är riktigt coolt att vi har några gamla människor ombord. ” Året är 2016 och det är ett styrelsemöte i Soundboks. Runt bordet finns grundarna och delar av ledningsgruppen i den unga, danska startupen. Den gamla mannen de talar om är Tue Mantoni. Han är 41 år och har precis slutat som VD för B&O. Han känner sig allt annat än gammal.”

BARONS möter Tue Mantoni i Charlottenlund på eftermiddagen samma måndag i augusti som hans barn börjar skolan igen. Han ser inte ut som en gammal styrelseordförande i sina shorts och lite pojkaktiga utseendet. Han börjar berätta om sin dag.

"Idag hade barnen sin första skoldag. Min fru Tine var på jobbet, så jag gick upp med barnen, cyklade med dem till skolan och sen hem igen medan jag lyssnade på en podcast. Sedan hade jag ett par telefonsamtal och ett möte. "Kl. 15 ska jag ut och cykla i två timmar och efter det har jag riktigt mycket som ska läsas ikväll eftersom jag har tre stora styrelsemöten den här veckan ”, säger han och ser ut som en som värdesätter varje dag.

Ung B&O-direktör

Tue Mantoni tycker om att själv styra och planera sina dagar. Han kallar sig en arbetsnarkoman och han arbetar många timmar. Men det är han själv som bestämmer över dagen. Men detta har inte alltid varit fallet.

De flesta känner till Tue Mantoni som en ung, driven VD för Bang & Olufsen. Han var bara 36 år gammal när han tog sin an rollen. Men B&O var i själva verket inte hans första jobb som högsta chef. Redan vid 28 års ålder blev han chef för motorcykel företaget Triumph i England. Två år senare blev han VD för samma plats.

”När du är VD är din dag planerad från morgon till kväll. Många tror på kvalitetstid, men jag tror också att mängden med tid som du kan spendera med din familj är viktig. Att du kan vara där när det behövs, och inte bara när det passar in i företagets finansiella kalender”, säger han.

Det är just den flexibiliteten som Tue Mantoni har nu när han använder sin erfarenhet från storföretagen i sin position som investerare och styrelseordförande för ett antal entreprenörsföretag, och ordförande för Danska statens finansieringsfond, Vækstfonden.

Människor är viktiga

I 2003 är Tue Mantoni på god väg till en karriär i konsultvärlden. Han har läst det nördiga programmet cand.merc. i matematik och har fått jobb på McKinsey. Om han fortsätter i samma bana är han på god väg till att bli senior partner och därtill kommer även en hel del pengar in på bankkontot.

Men då möter Tue Mantoni en man som ändrar hans livsriktning. Mannen heter John Bloor. John Bloor är född och uppvuxen i centrala England. Hans far var kolgruvarbetare och på grund av hälsoproblem var John tvungen att hoppa av skolan när han var 15 år gammal. Han var lärling hos en hantverkare, startade snabbt sitt eget företag och byggde hus innan han var 20. Vad som hände sen är en historia i sig, och John Bloor är idag en av de rikaste människorna i England.

Och just det, han äger även Triumph Motorcyklar, där den unga Tue Mantoni precis har slutfört ett projekt genom McKinsey. John Bloor frågar honom om han vill bli kommersiell direktör, och han säger ja till vad han själv kallar "mitt första riktiga jobb". Det är här som Tue Mantoni för första gången möter kollegor som inte är ultra-ambitiösa och för vilka jobbet inte är meningen med livet.

”John sa alltid att det viktigaste är att känna människor. Jag kom dit i skjorta och slips och tänkte, "Vad handlar det om? Men så länge de är snabba och bra på Powerpoint löser dig sig." Så en dag skulle vi rekrytera en ny person och hade två kandidater som båda var lika bra. Då sa John : "Vi tar honom, för hans far är jordbrukare. Jordbrukare går upp tidigt på morgonen 365 dagar om året och stramar åt under sommaren för att spara till vintern. Det är bra att uppfostras av en jordbrukare." Och det var intressant, för jag hade aldrig tänkt på det viset. Jag tittade mer på människors CV. Det är viktigt, men personen bakom det är ofta viktigare, säger Tue Mantoni idag.

Om du frågar Tue Mantoni hur han väljer de företag han investerar i är det första han säger:

”Jag tittar på vad det är för några människor bakom företaget. Det tar alltid ett tag från att vi börjar prata med varandra tills att vi faktiskt börjar arbeta tillsammans. Med Soundboks tog det typ sex månader. För mig är det viktigt att lära känna människorna - att jag tycker att de är både skickliga och trevliga. Jag vill se fram emot mötena", säger han.

Repor i färgen

2012 återvänder Tue Mantoni hem till Danmark. Han har gått med på att bli VD för B&O, ett företag som är så danskt det kan bli. Fin design, hög kvalitet.

Det är en gyllene fågel som återvänder hem. I en intervju med Børsen 2012 kallar journalisten Rune Skyum-Nielsen honom: "En stormvind, som avsevärt bidrog till att tredubbla Triumphs omsättning under sina åtta år som direktör på det engelska motorcykelmärket." I intervjun säger han att B&O också kommer att tredubbla sin omsättning - men denna gång bara på fem år.

Under åren som toppchef för B&O innebär detta självförtroende att ger det självförtroendet Tue Mantoni får möta mycket kritik. 

”Vi lovade för mycket, och vi levererade inte det vi skulle”, säger han idag.

Han menar dock att det finns två berättelser: pressen och den interna.

”Det finns en annan version av historien som säger vi minskade mycket komplexitet, moderniserade produkterna och självuppfattningen, samt såg till att företaget överlevde i en tid då saker hade varit svåra i flera år. När jag besöker B&O idag säger flera av mina kollegor att vi inte hade vara här idag om det inte var för de beslut vi fattade under tiden jag var ansvarig. Vi gjorde en hel del saker vars påverkan inte var så uppenbar för utomstående på kort sikt, men som i efterhand helt klart var nödvändiga och rätt, fortsätter han.

Tue Mantoni själv säger att han är glad att han fick ta emot lite motvind.

"Det är väldigt hälsosamt att lära sig att man inte kan gå på vatten. Jag tror att det har varit väldigt bra för mitt ego. Jag vågar inte ens tänka på tänka på vem jag varit idag ifall det hade gått fantastiskt på B&O. Det hade varit bra för företaget, men jag är inte lika säker på att det skulle ha varit bra för mig ", säger han med ett leende och citerar den stoiska filosofin:" Motgången slår dig bara om du har förförts av framgång. "

En annorlunda styrelseordförande

Tue Mantoni talar klarspråk när han säger att han aldrig kommer vara VD för ett stort företag igen. Idag är han investerare och sitter i styrelsen för Joe & the Juice, GUBI, Stine Goya, Lakrits av Johan Bülow och Soundboks. Dessutom försöker han ta socialt ansvar genom att vara ordförande för Vækstfonden och AM Hub, ett dansk kluster av företag som bland annat arbetar med 3D-utskrift. Han kan numera även lägga till epiteten författare i sin repertoar, den han gav ut boken "The Social Contract", där han poängterar att företag och samhälle är djupt beroende av varandra.

"Det är väldigt intressant att ett apoteksföretag mäts genom aktiekursen istället för på antalet liv det har räddat. Om du nu sa till direktören för ett apoteksföretag att hans lön beror på aktiekursen OCH antalet liv som företaget har räddat, skulle denne fatta helt andra beslut. När vi väl har betalat våra utvecklingskostnader borde vi åka till Afrika och rädda 50 miljoner människor ”, säger Tue Mantoni som ett exempel.

Detta är även denna etik som är grunden till hans egna investeringar. Han investerar i målmedvetna företag, som också har potential att bli en bra affär.

Därför är han också en ganska annorlunda styrelseledamot. Han är långt ifrån den som bara kommer till mötena, läser rapporterna och delar med sig av sina erfarenheter. "

”Någon frågade mig om det inte var lite tidigt att "bara" ha en styrelsekarriär. Men jag har inte en klassisk styrelsekarriär. I några av företagen arbetar jag väldigt praktisk. I Soundboks deltar jag till exempel direkt i design workshops. Där använder jag mig av erfarenheter från Triumph, som har vissa likheter. Styrelsearbetet har faktiskt förändrats mycket. Företag idag utvecklas så snabbt att om du enbart deltar i styrelsemötena så kommer ledningen behöva spendera större delen av sin tid på att uppdatera styrelsen, eftersom det har hänt så mycket sen förra mötet.”

Lite irritation

Tue Mantoni har provat lite av allt. Han har varit VD med många anställda under sig - både i med- och motvind. Han har provat sig på livet som investerare och styrelseledamot. Det finns dock en sak som han inte har kastat sig in i, vilket gör att fingrarna kliar.

”Det irriterar mig lite att jag aldrig startade mitt eget företag. Det finns verkligen en drivkraft i att ha ditt eget projekt. Jag skulle rekommendera alla unga människor: Starta ditt eget företag. Det kan bara vara att skapa en cool t-shirt för att marknadsföra den på TikTok. Det kanske inte är ett stort företag, men då lär du dig företagsamhet, och det skulle i slutändan ha gjort mig till en bättre ledare ", säger han och tillägger:" Men det är inte försent än. ”

Och nej. Även om den unga ledningsgruppen tyckte att det var coolt att få en gammal man ombord, är det inte för sent att hoppa in i entreprenörskap även när man sakta börjar få grått hår. Medelåldern för nya företagare i Danmark är 41 år.

 Tue Mantoni i The Consultant

MAN IN THE SHIRT ”Tack till mannen som faktiskt befinner sig på arenan, vars ansikte är fördärvat av damm och svett och blod" - citat Theodore Roosevelt i Paris, 1910. I porträttserien "Mannen i skjortan" möter BARONS affärsmän som har en sak gemensamt; att de har gått med i spelet och satt sig själva på spel. Var hittar de mod? Vad är det viktigaste de har lärt sig på vägen? Och vad kan vi lära av dem?